Lilla Modiga Jag

Stolt kände jag mig då jag tog tjuren i hornen och lyfte på luren och sa upp mig.
Skakig kände jag mig efteråt - då jag hörde på min snart fd chefs röst att jag ställt till besvär med min uppsägning.
Ångesten kom som på posten - ack lilla jag, vad har jag nu gjort - vad har jag nu ställt till med....
Bekräftelse sökte jag då jag ältade allt med min omgiving (säg att jag gjorde rätt??)
Växer gör jag som människa när jag kastar mig utför och gör saker jag inte trott att jag skulle göra - levande känner jag mig i allra högsta grad.
Modig och liten på samma gång.

Pirr i magen inför vad som komma skall -
livet finns där utanför och jag är med och påverkar
härligt -så känns det.

Godnatt från E