Sambo segt

H mår inte bra och det speglar av sig på hela vårt förhållande.
Det är svårt att hålla ihop allt ensam, när man egentligen är två som ska bära.
Han är orkeslös, viljelös, ingen aptit, trött, trött, trött och som pricken över i:et : snäsig.
Det är jobbigt. Och som den "schyssta" sambon som jag är säger jag det till honom....
Jag "stöttar" honom verkligen - inte.

Jag vill försvara mig med att jag försöker - jag försöker verkligen men så brister jag : PANG.
Osså kommer någon giftig kommentar ur mig såsom, Du är ingen man vill gifta sig med just nu, bara så du vet...Det är ok, om du mår dåligt, men var bara tyst så jag slipper höra dina griniga kommentarer osv.

Nice - stämning. Andas och överleva.

Idag ska H till doktorn och ta prover för att ta reda på vad som är fel...
hoppas vi får svar, så att man kan åtgärda - för det är liksom inget kul för någon.

Hursomhaver, jag "snickrar" på en överraskning till H - en weekend bara han och jag - det blir bra och det är nödvändigt...

Ha en bra måndag! Kram E