Sitter här med ett glas kallt vitt vin - solen skiner ute.
En vecka kvar av semestern för att sedan börja jobba igen. Längtar inte till jobbet. Har faktiskt lite jobbångest, då jag är rädd för att jag inte kommer ro det i land. Har så svårt för statistik och för att prata sakligt så att folk förstår.....men men hinder är till för att komma över....eller?

Ringde mvc idag, då jag inte slutar blöda - blev hänvisad till gynakuten som i sin tur inte går att nå utan man hamnar direkt till sjukrådgivningen. Hon var vänlig, sa att min allmäntillstånd måste råda...och tja, vad är mitt allmäntillstånd? Här sitter jag och dricker vin, så så dåligt kan det ju inte vara - jag är yrslig och trött - men inte döende direkt inte heller sådär super orolig utan mer jag får se vad som händer....så det är det jag gör...ser vad som händer.

Tänker mycket på vad jag kan lära av det som har hänt. Ska jag leva mer i nuet och sluta oroa mig och ta saker och ting som de kommer?Jag tror det.
Men hur gör man då om man är den där lite oroliga planerande typen som gillar 8-5 jobb och föredrar att ha fastjobb osv och som gärna vill ha framförhållning? Hur slutar man vara såsom man alltid varit?

Jag tycker att det är svårt.

Jag sa till H häromdagen att jag så innerligt skulle vilja ha en pausknapp. Jag vill faktiskt inte vara med ibland. Jag känner så ganska ofta nu förtiden. Jag orkar inte. Trött, trött, trött.
Vill inte vara med någon annan än min syster .En vän ringde igår för råd och jag kände att jag hade inga att ge förutom att det går över....det blir bra, andas och bit ihop, för det går alltid över förr eller senare.

Har inte ens dåligt samvete över att jag inte hör av mig, jag orkar inte ha det, de vänner som finns kvar, finns kvar. Jag vet att mina vänner förstår. Jag vet att de inte kräver det av mig.
Eller?

Saker som är spännande just nu är att min vän E blir mamma närsomhelst!
Saker som är kul: vi har köpt en hammock, nya utemöbler, en ny grill och börjat renovera köket. Livet står inte still och fint blir det.

Vitt vin smakar mums. /E