Det blir inte alltid som man har tänkt sig
som idag, då jag skulle varit inne på utbildning inne i stan och lära mig en massa så fick jag stanna hemma med snorig,hostig, febrig och ögoninflammtionig liten O.

Helt okej. Ärligt alltså.
Det är som det är.

Känner ändå att jag behöver en paus från ett hektiskt liv.
Bruna mysbyxor, osminkad och en ändå rätt så glad liten O trots geggiga ögon, rinnig näsa och feber...hon är så himla glad typ jämt.
Solskensunge.
Som hon pratar (undrar vad hon fått det ifrån?) i ett och numera börjar man till och med förstå vad hon säger, inte allt men en del ord, och jag blir alldeles varm i hjärtat.
Fy bubblan vad jag älskar.

Personer jag tänker på:
Mamma - jag hoppas verkligen du har det bra på din bussresa till Irland. Att Du njuter och att du skrattar med hela magen!
Två bra men mycket klantiga personer i mitt liv: Sorgligt är ordet - men även detta går över....Det måste gå över så är det bara, livet är för kort. Bitterhet är inget att eftersträva: let go!
Stora syster Ls bebis i magen: Vem är du? Vi längtar efter dig här ute i världen - du är välkommen nu!!!

Puss E