Om jag kunde släppa allt, så skulle jag nog bara lägga mig ner och gråta.
Skrika, gråta och sparka med armar och ben.
Jag känner mig så grymt instängd. Kvävd. Som om luften inte når ner till lungorna.
Det är en dålig dag idag.
Varför vet jag inte, det bara är det..en DÅLIG dag idag.

En dag då man bara tittar på klockan och bara räknar minuterna tills man får gå och sova igen.
En dag då lillebror vill bli buren hela tiden och har svårt att komma till ro.
En dag då jag inte orkar med helt enkelt och då tårarna rinner på terapisamtalet och jag svamlar en massa skit.
En dag då masken ramlar av och jag inte gillar vad jag ser.
Bajsdag. Skitdag. Dumdag.

Gigantiska dammråttor, ljudet av tvättmaskinen som går för fullt, för andra men defenitivt inte sista gången idag, diskmaskinen som tömts och fyllts, lilla O som kissat ner sig och golvet (hur mkt kiss får plats i ett barn?) saker överallt, ett evigt plockandes, lillebror som gråter och vill bli buren och hon som inte orkar - dvs jag.

Det finns inte ens tid för att dagdrömma, tid för att längta...eller tid för att uppskatta allt jag har, livet bara rullar på...och det rullar på fort som fan just nu.