Jag njuter när ytterdörren slår igen och tystnaden tar över.
Jag njuter av att få vara ensam en stund med lilleman, ta en latte, har tv:n på i bakgrunden, en tvättmaskin är redan på, frukosten bortplockad...jag har en massa borden på listan i mitt huvud, men de får vänta en liten stund...nu är det min tid.
Min och mina fingrars tid som sveper över tangentbordet och formar dessa meningar eller som går in på menlösa hemsidor, kollar facebook, tradera, aftonbladet, letar billiga leksaker, spanar på hemnet osv.
Modern mentalavkoppling.
I helgen har jag pendlat så i humör, från kärleksfull, hyfsat harmonisk till nästan hatisk och gränsfall till psykbryt...ilska, glädje, sorg och irretation.
H tassar runt och kollar av läget, ger pussar och komplimanger - Lilla O mer rakt på sak: Mamma måste du vara så sur eller - vad du är glad..och lillebror med alla sina behov - läs snutta på mammas bröst...Jag försöker faktiskt behärska mig men det är inte så himla enkelt.
Här hemma har jag julpyntat delight så att säga, lyssnat på julmusik, och köpt julblommor -
snart är alla julklappar inhandlade och planerna för julen verkar spikade. Så det känns bra.
Latten är uppdrucken, dags för duschen, ska ta en promenad med W tror jag, till biblioteket- låna böcker - det blir bra.
2 comments:
åh vilken gosing han är! Ja, ibland är man lite upp och ned... Jag tycker att det är skönt att höra att jag inte är ensam om det. Den första tiden är ju så krävande med all amning och sånt också. Hormonerna gör ju sitt... Strunta i allt som du tycker att du borde göra. Usch, det var mitt misstag iaf - att tro att jag hade ork till allt. Min kropp sa ju ifrån big time som du ju vet. Nu inser jag att jag måste tillåta mig själv att bara vara också. Kram!
Vad gosigt det ser ut, och vilken skön dag.
Kram
Post a Comment