Thursday, July 26, 2007

Dagen efter

Idag har jag tillbringat större delen av dagen på gyn akuten.
Satt där i ångest väntrummet och kände ett behov av att bara få skratta -
där satt ensamma trötta och ledsna kvinnor i alla åldrar, några med sina partners, eller mamma, eller halva släkten.

Jag var ensam - H ville följa med men då vi har lilla O stannade dem hemma på tomten.

Satt där för att få den omtvistade sprutan, blev undersökt och allt var bra - spruta i rumpan och sedan hem. Omtänksam personal. Klappar på axeln, uppmuntrade ord och jag bara ler.
Ja, jag ler, är trevlig och vänlig mot allt och alla men inuti är jag faktiskt ledsen.
Men jag kan inte gråta. Det går inte.
Bestämde mig för att gå raka vägen till systembolaget efter min långa dag på akuten.
Inhandlade en flaska rose och två öl, olika mögelostar och åkte hem efter att spenderat pengar på Åhlens rea.

Väl hemma fixade jag ordningen en kanna Sangria, ostbricka, filt i trädgården och mys med familjen. Nu ska det grillas, jag pussar mycket på H, pratar och planerar. Lilla O leker med vatten och livet går vidare.Underbara goa O utan henne hade det här känts överdjävligt.

Känner mig läskigt stark mitt i allt det sorgliga.
Fan, vad vi kvinnor få stå ut med mycket. Männen är självklart delaktiga men de slipper att gå igenom all den här skiten. För det är bara skit att gå igenom, det är vidrigt, smärtsamt och det finns ingen ingen glädje i att förlora ett liv, i alla fall en början till ett liv.
Det som inte dödar stärker och ja i detta fall så håller jag med.
Jag skulle vilja vara utan denna erfarenhet, jag hade klarat mig alldeles utmärkt utan denna erfarenhet, men tydligen så ..tja var det meningen att jag skulle gå igenom detta.

En sak som blir tydlig är hur mycket jag faktiskt uppskattar min lilla familj.
H känns nära. Tryggt.

Ringde by the way till jobbet som jag fick nobben på för att jag var gravid. Det var redan tillsatt, grät högt i duschen efter det. En person sa till mig innan jag gick på semester, att jag var en sådan människa som liksom gled runt på ett bananskal.
Jo hejsan, så känns det inte nu vill jag be att få tala om.
Känns skit.
Puss och kram från lilla ledsna jag.
P.s tack för alla gulliga sms.

No comments: