Uppvaktad

Ikväll har H lagat mat, god sådan, påhittig sådan och jag känner mig alldeles mållös.
Vi pratar mycket och det är annorlunda men härligt,
jag är glad över att vi möts.
Även om jag kan känna en viss rädsla och tveksamhet.
Men det kanske inte är så konstigt, det tog mig 7 år att hamna här, och nu -
nu ska jag öppna dörren igen och släppa in honom.

Nästa vecka möter han upp mig och lilla O på Barcelonas flygplats.
Fredag till Tisdag, känna pulsen och atmosfären.
Andas samma men annorlunda luft. Köpa julklappar och kläder.
Bort från vardagen, se varandra, lyssna på varandra -

Vi har pratat om vikten om att skapa tid att prata med varandra, det vill säga sådana där riktiga ömsesidiga samtal - hur det kan skapa närhet -

Nu ska här köpas badkar, nu ska här mötas, nakna i ett skumbad.
Skita i alla telefoner, alla måsten och bara vara med varandra.
Spännande.

Ja, spännande, omtumlande och förvirrande.
Basen har en gång funnits här, nu ska vi hitta tillbaka...