Ibland vore det så skönt att få ta en timeout.
Idag är det en sådan dag.
Jag vet inte varför, inget speciellt har hänt, men jag känner mig så himla nere.
Gråtfärdig och splittrad.

När jag känner så blir allt otäckt svart och vitt.
Mest svart.
Svart och tungt.

Och det blir jobbigt att leva.

Egentligen är det helt normalt att jag känner mig nere, då jag kör slut på mig själv, fixar och donar i ett, andas aldrig, sover inte alls som jag ska och mensen har kommit.

Så det är helt normalt.
Men ändå jobbigt.

Eva på rymmen, ja, likt Pippi skulle jag vilja ge mig av från mitt liv en liten stund och komma tillbaka med nya insikter och mer energi.

Nu ska jag dock passa på att sova lite med lilla O, kanske känns det lite bättre sen....