Denna helg har jag varit lycklig.
Känner mig kär på nytt och fylld med massor av energi och tålamod.
Det känns lite konstigt, lite upp och ner, huller och buller - för i veckan speciellt i torsdags var jag så låg, så deppig - så svart och min inneboende kritiker gormade konstant på mig.
Men så kände jag bara en uppgivenhet - att jag orkar inte lyssna på all denna kritik, jag orkar inte leva om jag bara ska sänka mig själv hela tiden. Det går inte. Och fastän kritikern inte håller käften så försöker jag inte att lyssna på alla elaka nedvärderande ord som kommer ut. Det är inte enkelt men det går.
En kram skickad via sms på fredagsmorgonen värmde. Tack för den!
Ibland är man bara så skör, så nära att ramla i tusen bitar men så brister man inte utan man tar nya tag och kämpar på....
Jag kan, jag vill, jag ska leva ett bra liv - både privat och yrkesmässigt. Det går. Jag vet det.
Nyrakad H - som en ny man - mysig middag på restaurang. Kärlek! Vi pratade om saker som vi aldrig pratat om - och jag kände att jag älskade. Jag kände att jag förstår varför vi inte ger upp när det stormar som mest, då det känns som tyngst - för den finns där - kärleken. Glädjen att vi faktiskt har varandra. Älskade, älskade H- fan vad jag älskar när Du sjunger med i barnvisorna - falskt men från hjärta...Ketchup ska prutta....Jag älskar Dig!
Puss från E.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment