Så sitter jag här igen, ensam framför tvn och småäter russin direkt ur paketet.
Barnen sover och jag tror att H är ute på tomten någonstans eller i garaget.
Tv:n står på ljudlöst.
Jag gillar tystnaden efter en dag full med ljud. Även om det inte är tyst, tvättmaskinen går sina varv, kylskåpet knäpper, motorvägen susar.

Ibland önskar jag att jag vore någon annan. Någon med mer mod.
Jag får helt enkelt samla på mod. Samla och skapa.
Allt löser sig inte på en dag - ibland måste man avvakta till rätta tillfället.
Inte klampa på eller klampa fram. Det är viktigt när det handlar om människor som man älskar.
Men jag kommer agera - på något sätt.
Jag vet det.