Sorterar mitt inre 45 minuter i veckan.
Gråter en skvätt, känner en enorm ilska, glädje- ja hejhå vad det svänger,
ord som formas och förklarar-
som öppnar upp till nya insikter.

Så mycket sorg man kan rymma,
hur ändlöst det kan verka,
hur befriande det kan kännas - när tårarna rinner.
Det har inte varit enkelt att vara jag - så är det bara-
för många nitar, för många svek, det har format mig-
det formar mig, det förklarar en hel del.

Jag är skakig, darrig och rädd.
Jag är stadig, robust och orädd.
Jag är plus och jag är minus.
____________________________________

Hemma - vardagen väntar, mitt förflutna får vänta -

ögoninflammation, snor som rinner, hosta

mamma bära, mamma gosa, mamma!

Karlsson på taket får bli barnvakt medan jag jobbar

hinna med alla måsten,

kolla mail, ringa samtal, vem ska vara hemma med lilla O imorgon?

H är irreterad, tycker att jag inte håller efter i köket

jag vet att det är sant men jag klarar inte av kritiken

det kokar över och jag skriker, skriker, skriker

Är det så här du vill ha det? Då är det ta mig fan det här du får!

Städar fanatiskt, drämmer i skåp - arg-arg-arg

H paff, står tyst, försöker få stopp på mig men jag vill inte lyssna

skriker högt

________________________________________________

lugnar ner mig

andas

H pussar i nacken

_____________

Det går en halvtimme

Lilla O ropar mamma

hon har vaknat

hon gråter

har feber

vill ha nyponsoppa

vägrar alvedon

hon får sova bredvid mig i natt

______________________

Jag är trött

Godnatt